Ska en tårta i ansiktet på Jimmy Åkesson kosta två månaders fängelse? Det låter inte rimligt. Men det är inte heller sant. Stockholms tingsrätt bakade nämligen ihop tårtattacken med tre fall av grov olovlig körning. Men rubrikerna löd ändå ”Fängelse för tårtning av Jimmy Åkessons”. Typ.

Nå, nu var det förstås den första april, om det kan vara en ursäkt för felaktigheten.

Efter domen har kommentarerna haglat. En röd tråd, som jag uppfattat det, har varit: En tårta är väl tämligen harmlös. I varje fall jämfört med järnrör.

Jag håller med, till hundra procent. Men nu har nog inte tingsrätten brytt sig så mycket om tårtan som sådan, utan mer om principen bakom bakverket. Brottet kallas ofredande. Och att ofreda folkvalda politiker är extra allvarligt i en demokrati. Oavsett hur mycket vi ogillar en politikers åsikt är fysisk attack i varje form förkastlig.

Det för förresten inte första gången tårtning av politiker leder till fällande dom. Också de som kladdade ned Leif Pagrotsky, Marit Paulsen och Bosse Ringholm dömdes för tilltaget. Kanske finns andra fall som jag inte har koll på.

Det som stör mig mest i nyhetsflödet kring domen är nog ändå den dömda kvinnans kommentar, återgiven i expressen.se: ”Jag får ju faktiskt chansen att sista i Sverige som politisk fånge, och det känns hedrande.”

Politisk fånge? Nej, det skämtet kan inte ursäktas med att det levererades den 1 april. Det är inte en tårta i ansiktet på politiska fångar världen över, det är en spottloska.

Jag har mött en del människor som spärrats in för sina åsikters skull. En av dem kom att stå mig nära, trots stort geografiskt avstånd. Det var kubanen Adolfo Saintz, regimens tolk som vågade uttrycka kritiska åsikter på partimöten. Han sparkades ut ur partiet och miste jobbet.

2003 sveptes han med av en arresteringsvåg riktad mot 75 oliktänkande och dissidenter. I summariska rättegångar dömdes de politiskt obekväma till i genomsnitt 15 års fängelse. Adolfo fick just det, 15 år, i ett usel fängelse, långt hemifrån.

Han frigavs efter sju svåra år och kom ut ganska svårt medtagen eftersom han inte fått nödvändig medicinsk hjälp. I dag bor han hos en dotter i Miami, och vi är vänner på Facebook.

Exemplet är inte unikt på annat sätt än att jag råkar känna till det ovanligt väl. Runt om i världen sitter folk fängslade för sina åsikters skull. Ofta under omänskligt svåra omständigheter.

Så jag blir lite upprörd när damen som dömts för tårtning av en politiker plus ett antal fall av grov olovlig körning träder fram och kallar sig politisk fånge. Det är inte bara struntprat, det är en förnedring av människor som verkligen offrar någonting för sin övertygelse. Utan att ofreda någon.

Jag tycker faktiskt att en spottloska i ansiktet på dessa politiska fångar är betydligt värre än en tårta i ansiktet på Jimmy Åkesson. Utan att ursäkta det senare blir jag rejält upprörd över det förra.