Marocko ockuperade Västsahara i mitten av 70-talet när den gamla kolonialmakten Spanien drog sig tillbaka. Marocko motsätter sig varje tanke på självstyre för det ockuperade området, och svenska regeringar har hittills hänvisat till FN:s medlingsuppdrag.

När riksdagens utrikesutskott skulle besluta om hur Sveriges ska agera i EU i denna delikata fråga, så fanns en socialdemokratiskt reservation som gick ut på  att erkänna Västsahara. Skrivningen stöddes av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Men när Sverigedemokraterna ville ansluta sig fick Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin kalla fötter. Eller om det nu var allergiska utslag.  Han hoppade i alla fall av sitt eget förslag i utskottet.

”Jag deltar inte i ett sådant spel”, säger Ahlin till TT.

Men det är just det han gör. Spelar. Ett ovärdigt politiskt spel, dessutom, som ger Sverigedemokraterna ett inflytande de inte förtjänar.

Om Socialdemokraterna anser sig komma med goda och välgrundade förslag bör de väl inte förbjuda någon att stödja dessa goda förslag. Att fly från den egna politiken tyder ju snarast på att man inte tror på den.

Men så illa är det väl inte? Vad säger Stefan Löfven?

Nej, visst ja. Han säger ingenting.