Vad ska styra valet av utbildning – drömmen eller verkligheten? Det är en viktig fråga för många just nu, eftersom 16 april är sista ansökningsdagen inför höstens studier vid högskolor och universitet. Hur stor hänsyn ska man ta till möjligheten att få jobb efter utbildningen? Ska realismen få maka på sig sidan för önskan om ett mer glamouröst jobb än att vårda sjuka och utbilda barn, till exempel?

Bara drygt hälften av ungdomarna anpassar sina studieval efter förväntad utveckling av arbetsmarknaden. Det visar Ungdomsbarometerns senaste undersökning. Drömmarna får styra.

Rätt? Fel? Jag har inget heltäckande var på den frågan. Drömmar är viktiga. Men det är också kontakten med verkligheten. Och då tänker jag inte enbart på hur arbetsmarknaden kommer att se ut i framtiden, utan också vikten av att realistiskt bedöma de egna förutsättningarna.

Den som sett de enorma köerna av förhoppningsfulla ungdomar som absolut vill komma med i TV-programmet ”Idol” – och i förlängningen bli en firad musikstjärna – och hört deras bestämda uttalanden om att detta och inget annat gäller kan ju bli fundersam. I synnerhet när det visar sig att drömmaren som inte kan tänka sig ett vanligt kneg sjunger som en marskatt ute på erotiska äventyr.

Har de inga goda vänner som kan sticka en nål i den uppblåsta drömballongen genom att säga sanningen? Har de inga omtänksamma vuxna i sin närhet? Varför har de sålt sig helt åt inställningen att endast livet i strålkastarljuset på en scen är värt att leva? Ser de inte, hör de inte, förstår de ingenting?

En annan vanlig dröm är att ”jobba med media”. Visst, det kan vara mycket intressant och stimulerande, säger jag som gammal journalist. Men när skolor konkurrerar om drömmarna med hjälp av ett stort antal medielinjer av skiftande kvalitet samtidigt som redaktionerna av ekonomiska skäl drar in tjänster, då uppstår ett gigantiskt gap mellan dröm och verklighet. Då blir utbildningen inte ett sätt att förverkliga en dröm, utan ett sätt att öppna dörren till en mardröm.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) kommer det att saknas omkring 170.000 utbildade personer inom vården år 2030. Och om åtta år behöver skolan 80.000 nya lärare. Lärare som inte kommer att finnas, eftersom så få söker till lärarutbildningarna.

Dröm eller verklighet? Det är verkligen inget fel på drömmar. Men ibland är det skönt att vakna, innan de utvecklas till mardrömmar.