Kritiken mot dagen finanskultur skadskjuter inte det kapitalistiska bygget när den kommer från den politisk vänstern. Det kommunistiska systemets ruinhögar ligger i vägen också för den demokratisk socialismens skarpskyttar.

Annat är det när kritiken kommer inifrån, från tunga aktörer som inte längre vill trampa på sitt eget samvete.

I veckan som gick publicerade Greg Smith ett brev i New York Times, ett brev med skarpa anklagelser mot finansvärlden. Kritiken är inte sensationell i sig – den har hörts förr. Det sensationella är att brevskrivaren i tolv år arbetat som chef på investmentbanken Goldman Sachs men nu hoppat av, därför att han inte längre kan identifiera sig med företagets cyniska och i grunden människoföraktande kultur.

”Det gör mig illamående hur kallhamrat folk talar om att suga ut sina kunder. De senaste tolv månaderna har jag sett fem olika höga chefer som kallar sina egna kunder för muppar”, skriver han (DN 17/3).

Allt går ut på att investmentbanken ska tjäna pengar. Vad som är bra placeringar för kunden spelar en underordnad roll, menar Greg Smith, som nu tar sin hatt och går ut från girighetens tempelområde.

DN har låtit Peter Norberg, assisterande professor vid Handelshögskolan i Stockholm, kommentera brevbomben. Han är en kännare av finansvärlden och bekräftar bilden som Greg Smith målar upp. Problemet är generellt och inte begränsat till investmentbanken Goldman Sachs, menar han.

”Girighet, egoism, sexism och grabbkultur. Det är varaktiga företeelser som blivit starkare den senaste 30-40 åren”, säger Norberg.

Ett brev betyder så mycket, sägs det. Låt oss hoppas att Greg Smiths brev leder till självrannsakan, bot och bättring i den vargflock som enbart jagar kortsiktiga vinster för egen del.